torsdag

ganska händelserik dag. både mycket bra saker har hänt och mycket tråkiga saker. jobbade först och främst 8.30-13.30. hämtade syster, kusin och rasmus vid mormor och morfar. gick in och sa tjingeling till morföräldrarna sen begav vi oss hem. släpte av rasmus samt ella på vägen. kom in i huset och slog mig ner brevid min mor en stund för lite vardagligt prat. sen blev det min egen säng och en tupplur. skönt som tusan.

gick runt lite innan det bar av till bergas skogar. skulle passa Kråkan, den vildaste Alma Holmgren. Hon var som skjuten ur en raket, sjuk samt sovit hela dagen enligt cissi. Så det var full rulle minsann. var där mellan 5 - 9 snåret. se kom cissi & janne hem, med katten Lennart! vilken sötnos.

kom hem igen, satte mig vid datorn och samtalade lite med min käre vän jennie ända tills mammas skriker att vi lär åka fram till morfar som var ensam hemma. grann-tanten ringde och sa att hon hörde hur det bankade ifrån badrummet. mormor på bingo, moster lika så. ingen nykel hade vi heller. men efter mycket om och men kom vi in till morfar. han var skakig men efter att vi lugnat ner honom blev det bättre. han hade ramlat när han hade varit på toan. troligen när han skulle gå därifrån. stackars gubben, legat där rätt länge hade han också. men med hans senil-minne så vet man ju aldrig hur länge han legat där på golvet. enbart strumpor hade han, så det var väl för halt på golvet. han har inneskor som han ska ha, men dom blir varma fort. ja, men huvudsaken är ju att gubbskrutten klarade sig trots allt utan några skador. och när jag satte mig där på golvet bakom honom och stötte hans rygg så mamma kunna hämta tofflorna. log han, såg på mig med sina glittrande ögon och sa - dej carolin kan man lita på. du är en klippa det är du också morfar svarade jag. åh, jag har då världens bästa morfar. älskar ju honom.

sen har jag även pratat med min käre erik. gud vad knasigt det känns när man inte pratas vid på länge. först känner man nästan inte igen rösten. men sen, ja då kommer man in i detdära som bara är. som bara vi är. nu kommer dom ha mottagning igen. skönt. så man kan ringa lite oftare än längre än 2 veckors mellanrum.. och dom värmde och hjärtat slog nog en kullerbytta. dom där orden man längtat efter att höra
nu kan jag sova gott inatt! för imorgon ska man ju upp i ottan. lucia-firande med bergatrollen. fint det. sov gott världen.
/carolin