november 02, 2009

jag kan inte andas när du ser på mig sådär. jag vet att tiden är vårt motstånd men jag slåss för din skull

efter en härlig helg. med stress och oro så kan jag nu andas ut. underbar helg där högdpunken var när jag fick krama min vän jennie igen. men förövrigt har det varit en väldigt bra helg överlag även. lite bus har skett. ganska mycket grattulationer. både min kära kusin och fröken J skulla firas. fredagen spenderades på köpis med mina mammor för att köpa presenter till födelsedags"barnen". kvällern spenderades hos Mattias , även kallad Axel som dagen till ära fyllde 30 år. trevlig kväll med många av de mänskor jag älskar.

lördagen var stressig och jag tog mig igenom dagen ganska bra trots allt. men frågan hur denna dag lyckades bli stressig är ännu ett mysterium. allt bara skulle ske i sista minut (som vanligt)
till sist kom jag som sagt till min jennie och inte bara det. käraste sara och sofia var ju även dom där. sen fick vi en liten tids väntan på anna-sara, jenny och Frida. Men vad gör det? det slutade ju i en helt toppen kväll med tjejerna och vi hade roligt. i vilket fall jag! Carro och hennes två kompisar var även dom med och vi öste (ja vi öste i oss) så en stund där kom "morsan" fram i Jempa när hon såg att - jag citerar : CARRO VINGLAR JU!!
dom flesta av oss påminde käraste Jennie om hur hon själv såg ut när hon var i Carros ålder och ett antal år tidigare även för den delen. Men som sagt en toppenkväll.

FÖRUTOM . krogen som sög. som vanligt. och att jag var lite bitter över att allt ska ske samma kväll, men jennies 20årsmiddag hade jag inte missat för allt i världen. så runt klockan halv 2 låg jennie och jag med halvöppna ögon och föreslog att vi skulle låta kroppen få sin sömn. i hennes gamla rum, somnade vi ytterligare en gång. onyktra och lyckliga, för att senare prata med varandra i sömnen.


söndagen blev seg. jag tog farväl va min jennie för denna gång och hoppas att julen kommer snart så jag får se henne snart igen. sen tog jag mig hem och stannade hemma tills min karl ringde och behövde mig - han har blivit sjuk och ni ska bara veta hur det känns för en "man" att vara riktigt förskyld.

måndagen har gett mig en nybadad hund, ett vetrinärbesök och så har jag blivit road av innebandymatch i korpen med min kära mamma som sällskap. lillebror gjorde mål - precis som jag sa åt honom. han är lydig han! nu tänker jag somna för att vakna till ännu en tisdagmorgon som vi får se vad skall kunna föra med sig.

med kärlek
/carolin

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar